Så stolt!!!!!

Benjamin fick sin cykel på 6-årsdagen, gångerna han använt den kan vi nog räkna på ena handen. Dels har han motoriska svårigheter, det är nått som hör till hans diagnoser, sen har han inte brytt sig om cykeln, har kanske tyckt det varit lite läskigt också. Så Benjamin har hållt sig till sin kickbike, men idag efter en stund på kickbiken utbrister han plötsligt - nä men jag tror nog att jag kan cykla nu, jag ska lära mig så att jag kan berätta för Vigge i skolan (bästa kompisen). Efter några ilskna rundor på cykeln på gräsmattan tar jag med mig honom ut på gatan (nästan ingen trafik alls) och bara jag håller honom tills han kommer igång och trampar så kunde jag släppa honom lite, mäkta stolt var han! Efter en stund stannar jag till och pratar med grannen, då kommer Benjamin susandes förbi, utan att nån hållt cykeln, den färden slutade dock i bakdörren på saaben som stod parkerad hos grannen...ägaren var dock mest bekymrad över skador på cykeln - cykelkorgen blev lite sned men det fixade han! Sen cyklade Benjamin fram och tillbaka på gatan till kvällsmaten, helt själv, riktigt duktig är han - vi är så stolta!!!!!!

Han har allt börjat bli lite mer våghalsig vår kille, igår var det gokart och idag satte han sig på cykeln och kunde cykla, bara så där!